Conjugation of aufprallend

Inflections of aufprallend [adj.]

Gemischte Deklination (mit die,das,der)
Maskulin - Singular

Nominativaufprallende

Akkusativaufprallenden

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Feminin - Singular

Nominativaufprallende

Akkusativaufprallende

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Neutrum - Singular

Nominativaufprallende

Akkusativaufprallende

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Plural

Nominativaufprallenden

Akkusativaufprallenden

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Schwache Deklination (mit 'ein')
Maskulin - Singular

Nominativaufprallender

Akkusativaufprallenden

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Feminin - Singular

Nominativaufprallende

Akkusativaufprallende

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Neutrum - Singular

Nominativaufprallendes

Akkusativaufprallendes

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Plural

Nominativaufprallenden

Akkusativaufprallenden

Dativaufprallenden

Genitivaufprallenden

Starke Deklination (ohne Artikel)
Maskulin - Singular

Nominativaufprallender

Akkusativaufprallenden

Dativaufprallendem

Genitivaufprallenden

Feminin - Singular

Nominativaufprallende

Akkusativaufprallende

Dativaufprallender

Genitivaufprallender

Neutrum - Singular

Nominativaufprallendes

Akkusativaufprallendes

Dativaufprallendem

Genitivaufprallenden

Plural

Nominativaufprallende

Akkusativaufprallende

Dativaufprallenden

Genitivaufprallender

Komparativ / Superlativ

(Pos.)aufprallend

(Komp.)aufprallender

(Super.)aufprallendst

aufprallend

Abreviations

Pos. Positif

Komp. Komparativ

Super. Superlativ