Conjugation of verkantet

Inflections of verkantet [adj.]

Gemischte Deklination (mit die,das,der)
Maskulin - Singular

Nominativverkantete

Akkusativverkanteten

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Feminin - Singular

Nominativverkantete

Akkusativverkantete

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Neutrum - Singular

Nominativverkantete

Akkusativverkantete

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Plural

Nominativverkanteten

Akkusativverkanteten

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Schwache Deklination (mit 'ein')
Maskulin - Singular

Nominativverkanteter

Akkusativverkanteten

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Feminin - Singular

Nominativverkantete

Akkusativverkantete

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Neutrum - Singular

Nominativverkantetes

Akkusativverkantetes

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Plural

Nominativverkanteten

Akkusativverkanteten

Dativverkanteten

Genitivverkanteten

Starke Deklination (ohne Artikel)
Maskulin - Singular

Nominativverkanteter

Akkusativverkanteten

Dativverkantetem

Genitivverkanteten

Feminin - Singular

Nominativverkantete

Akkusativverkantete

Dativverkanteter

Genitivverkanteter

Neutrum - Singular

Nominativverkantetes

Akkusativverkantetes

Dativverkantetem

Genitivverkanteten

Plural

Nominativverkantete

Akkusativverkantete

Dativverkanteten

Genitivverkanteter

Komparativ / Superlativ

(Pos.)verkantet

(Komp.)verkanteter

(Super.)verkantetst

Abreviations

Pos. Positif

Komp. Komparativ

Super. Superlativ