Conjugation of aufspalten

Conjugation of aufspalten [v.]

Infinitiv
Präsens

-aufspalten

Indicativ
Präsens

ichspalteauf

duspaltest auf

erspaltet auf

wirspalten auf

ihrspaltet auf

siespalten auf

Präteritum

ichspaltete auf

duspaltetest auf

erspaltete auf

wirspalteten auf

ihrspaltetet auf

siespalteten auf

Konjunktiv
Präsens

ichspalteauf

duspaltest auf

erspalteauf

wirspalten auf

ihrspaltet auf

siespalten auf

Präteritum

ichspaltete auf

duspaltetest auf

erspaltete auf

wirspalteten auf

ihrspaltetet auf

siespalteten auf

Imperativ
Präsens

(du)spalteauf

Partizip
Präsens

-aufspaltend

Perfekt

-aufgespalten

Verbs with the same pattern :

aufspalten

aufspalten

Abreviations

Pos. Positif

Komp. Komparativ

Super. Superlativ