Conjugation of klarkommen

Conjugation of klarkommen [v.]

Infinitiv
Präsens

-klarkommen

Indicativ
Präsens

ichkomme klar

dukommst klar

erkommt klar

wirkommen klar

ihrkommt klar

siekommen klar

Präteritum

ichkam klar

dukamst klar

erkam klar

wirkamen klar

ihrkamt klar

siekamen klar

Konjunktiv
Präsens

ichkomme klar

dukommest klar

erkomme klar

wirkommen klar

ihrkommet klar

siekommen klar

Präteritum

ichkäme klar

dukämest klar

erkäme klar

wirkämen klar

ihrkämet klar

siekämen klar

Imperativ
Präsens

(du)komme klar

Partizip
Präsens

-klarkommend

Perfekt

-klarkekommen

Verbs with the same pattern :

klarkommen

klarkommen

Abreviations

Pos. Positif

Komp. Komparativ

Super. Superlativ